Jahaja.
Första dagen som man var pappaledig helt allena med sötfröken.
Gick bra.
Inga större katastrofer.
Peppar peppar pappa, som Ellanbellan skulle ha sagt om hon pratat.
Idag lyckades hon äntligen (sååå hon har försökt!) hoppa jämfota och faktiskt lyfta ett par centimeter över backen.
Såg urkul ut, hon landade härligt stumt på hälarna och druttade nästan omkull i ren förvåning!
Och så skrattade hon o gjorde det igen.
Gissa om det var en liten elitgymnast som var mäkta stolt när hon visade mamma när hon kommit hem från jobbet :-)
I övrigt blev fröken och farsgubben rejält osams när hon, trots tre skarpa tillsägelser och fysisk nerplockande, trodde att hon kunde stå och hoppa på en mycket vinglig halvmeterhög soffpuff.
Ett jämfotahopp och hon har hybris.
Var ska det här sluta.
Puh!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar