Ett år

Grattis igen vår lilla sötfröken.
Året har gått så fort,
för exakt ett år och två minuter sedan fanns du inte.
Sen damp du ner.
Bara sådär.
(Nåja, mamma tyckte nog inte att det var "bara sådär" ;-)
Och livet blev totalt annorlunda.

Vet inte hur man ska beskriva det bäst - men det som är viktigt blev viktigt på riktigt.
Liksom.
Ja, ni fattar.
Och sånt där som man trodde var "viktigt"
- ja, det blev huxflux trivialt.

Och jävlar i min lilla lådda vad mycket bättre det blev.
Finns det nåt bättre än när du lyckats göra nåt urfånigt som får din lilla dotter att kikna av skratt?
Eller när du lyfter upp henne och hon flinar och killar dig i nacken så att det springer rysloppor över hela ryggen?
Eller då du kan trösta henne när hon är ledsen? Då känner man att man bara är BÄST. I hela världen.
Eller när hon tog sina första steg, stoltare ögonblick har man ju liksom inte upplevt?

Hon är fan bäst vårt lilla gryn!

Vi älskar dig sötfröken.